Tegermark

Nu är de så att jag ska återuppliva den här bloggen. Och jag har varit helt besluten om att radera alt jag tidigar har skrivit och börja om. Men desto mer jag läser av de gamla så är de jag. Det är ju jag som har skrivit de där. Det är jag som har kännt så där. De är en del av mig. Varför ska jag behöva ta bort alt? Jag kan iaf inte radera de som har hänt. Jag står för de jag har skritit. Inte för att jag är stolt över det, men de har hänt och de är som sagt en del av mig.

Jag skulle göra alt för att göra om vissa saker i mitt liv. Men då skulle inte jag vara den person jag är i dag.

Jag vet att flera personer har blivit stötta av vad som finns på föregående sidor. Men jag tänker inte be om ursäkt för hur jag kännt för några år sen! Det har gjort mig till den jag är i dag, det har gjort mig verkligen starkare. Även fast jag kan önska ibland att jag kunde vara en erfarenheter fattigare... Men en händelse som jag hällst av allt vill radera har även gjort att jag fått insikt i många delar som tagit längre tid, från att inte ha tänkt så mycket på konsikvenserna till att vaxa upp jävligt fort. 

Jag kan bara säga att jag mår så bra som någon kan må. Jag har en underbar familj som stöttar mig vad de än handlar om. De vänner som jag fortfarande har kvar är riktiga vänner, som jag aldrig kommer att släppa taget om. Men jag har även nya vänner, där några vet alt om mitt liv, några som helt änkelt inte vet och några som anar...
Jag har ett jobb jag tycker om, en lägenhet och en underbar sambo. Och sist men absolut unte minst min andra halva, Maja.