Sjuk
Ledig i dag och det är ju klart att jag ska bli sjuk. Tråkigt värre! Suttit ich uppdaterat hemsidan, fixade lite på kash sida och det är riktigt jobbigt att tänka på honom, och skriva om honom. Sitter fortfarande med en tjock klump i halsen men samtidigt med ett stort leende på läpparna. Jag har många roliga minnen, men de jobbigaste är att han försvann så snabbt från mitt liv...det är de som är de jobbigaste. Inte ens ett halvår fick vi tillsammans...Varför fick vi inte mer tid tillsammans?!!!! Saknar honom...
Men livet går vidare...eller iaf mitt...Det kommer att komma och gå många hundar i mitt liv och jag vet att jag kommer att få gå igenom många dödsfall men det är lika jobbigt varje gång. I December, inte ens en månad sen så dog Zippa. Hon levde på övertid men en gång i tiden var de min absoluta bästa vänn. Det var hon som fick in mig i hundträningens härliga värld. Hon kommer också alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Fan vad jag fick kämpa med den hunden. Nio år med en rottis. Men vi fixade det tillsammans. Men hon och Maja gick inte så där överdrivet bra ihop och när jag fick Maja så hade jag inte riktigt tid med Zippa men jag slutade aldrig komma upp och träffa henne utan Maja.
Oj vilket jobbit inlägg men jag kände bara att jag behövde skriva av mig och få ut allt. Det är ju faktiskt så jag började blogga, att bara få ur mig allt...jag har alltid vart bra på att lyssna men inte alltid haft någon som lyssnar på mig. Och alla har det tufft ibland det här liksom till...men jag hade inget bra sätt att tackla det hela.
Nu blev de ännu mer deprimerande lika bra att jag slutar nu :P
Men livet går vidare...eller iaf mitt...Det kommer att komma och gå många hundar i mitt liv och jag vet att jag kommer att få gå igenom många dödsfall men det är lika jobbigt varje gång. I December, inte ens en månad sen så dog Zippa. Hon levde på övertid men en gång i tiden var de min absoluta bästa vänn. Det var hon som fick in mig i hundträningens härliga värld. Hon kommer också alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Fan vad jag fick kämpa med den hunden. Nio år med en rottis. Men vi fixade det tillsammans. Men hon och Maja gick inte så där överdrivet bra ihop och när jag fick Maja så hade jag inte riktigt tid med Zippa men jag slutade aldrig komma upp och träffa henne utan Maja.
Oj vilket jobbit inlägg men jag kände bara att jag behövde skriva av mig och få ut allt. Det är ju faktiskt så jag började blogga, att bara få ur mig allt...jag har alltid vart bra på att lyssna men inte alltid haft någon som lyssnar på mig. Och alla har det tufft ibland det här liksom till...men jag hade inget bra sätt att tackla det hela.
Nu blev de ännu mer deprimerande lika bra att jag slutar nu :P
Kommentarer
Trackback
